svenska
Dispersionslim
I över 50 år har vi använt dispersionslim i det dagliga arbetet i verkstäderna. Vad bör man egentligen tänka på vid användningen? Kantspecialisten OSTERMANN svarar på de vanligaste frågorna.
Dispersionslim är flytande, vattenbaseratlim som stelnar när vattnet avdunstat. Dispersionslim omfattar till exempel alla vitlim. Dessa används för limning av mjuka och hårda träslag, högtryckslaminat och brädfogar samt för block-, stom- eller montagelimning. Genom att tillsätta härdare kan egenskaperna hos vitlim ökas. OSTERMANN erbjuder lim och härdare från olika tillverkare och för olika arbetsstycken och användningsområden.
Tips: Speciellt högvärdiga och prisvärda är lim från REDOCOL.
För att få ett perfekt resultat måste man följa de olika processteg som anges i produkternas tekniska datablad. Om processtegen inte följs kan limningen misslyckas. En vanlig orsak är att limmets öppentid överskrids. Om öppentiden överskrids, t.ex. när lim appliceras på stora arbetsstycken, blir vidhäftningen mellan de två ytorna inte tillräckligt fast. En annan orsak är sammanpressningstiden. Den specificeras visserligen i produktens tekniska datablad, men påverkas dessutom av träslaget och presstemperaturen. Hårda träslag samt harts- och oljehaltiga träslag har exempelvis en längre sammanpressningstid.
I de tekniska informationsbladen anges limmets öppentid under standardiserade förhållanden enligt DIN EN 16556. Öppentiden förlängs om rumstemperaturen är lägre. Vid temperaturer över 30 °C blir öppentiden betydligt kortare. En temperaturökning med 10 °C förkortar öppentiden med ca en tredjedel. Om lim appliceras på för kalla skivor uppstår en så kallad krit-effekt. När limmet torkar blir det grynigt. Man får kritfläckar och limningseffekten uteblir.
Dispersionslim delas under standardiserade förhållanden in i fyra olika belastningsgrupper (D1 till D4) beroende på vattenbeständigheten. D1 används vid träfukthalter upp till 15 %, D2 vid upp till 18 %, D3 vid temporär fuktighet (t.ex. för badrumsmöbler) och D4 långvarig och frekvent vattenpåverkan (exempelvis i simhallar). D2 till D4 är de vanligaste klassificeringarna i Tyskland och Europa. För oskyddad utomhusanvändning bör dispersionslim av belastningsklass D4 användas. I detta fall ska limmet dessutom kompletteras med en lämplig skyddande ytbehandling.
För att dispersionslim och härdare ska samverka optimalt ska de vanligtvis blandas i minst fem minuter i en mindre behållare. För större behållare rekommenderas att använda en vanlig borrmaskin med blandarvisp. En tumregel för tiden är att man blandar 5−10 minuter per 10 kg lim. Undvik för hög hastighet! Det kan förstöra en limblandning och förkorta tillämpningstiden betydligt. Kontrollera också borrmaskinens rotationsriktning vid maskinell blandning. Den bör vanligtvis vara inställd på högerrotation. Vid längre tillämpningstid bör man blanda upp med färskt lim efterhand.
PVAC lim kan påverka träets färg. Orsaken till det är limmets syrahalt, vilken kan leda till missfärgning speciellt på träslag som innehåller garvämnen. Vitlim i belastningsgrupperna D1 und D2 är pH-neutrala och ger ingen missfärgning. Klassiska D3-dispersionslim har ett pH-värde på 2,5−3,5 och befinner sig därmed i det sura området. Vid arbeten på träslag som är känsliga för missfärgning, såsom körsbärsträd, lönn eller tunn faner, kan det sura pH-värdet leda till missfärgning av träet. I vilken grad och hur snabbt träet missfärgas beror på platsen och regionen som naturmaterialet kommer ifrån. Värme och UV-strålning som det färdiga arbetsstycket utsätts för har också betydelse. Sedan ca 10 år finns det därför pH-neutrala D3-lim med ett pH-värde på 5,0–7,0.
Om dispersionslim kommer i kontakt med järn, uppstår en blå missfärgning av träet efter appliceringen. Alla delar som kommer i kontakt med lim bör därför vara av rostfritt stål (V2A / V4A) eller plast. Om en borrmaskin och blandarvisp används, så får det inte finnas några lackskador på vispen (ingen blank metall). Detta kan också leda till missfärgning av trämaterialet.